Mobiltelefonen har länge haft en speciell plats i många japaners hjärta. Därför är det kanske inte heller så förvånande att flera av den senaste tidens bestsellers i den uppgående solens rike faktiskt har skrivits på mobiltelefoner.
Den australiensiska dagstidningen Sydney Morning Herald berättar mer om fenomenet. Det japanska skriftspråket anses vara det mest komplicerade i världen, eftersom det består av två stavelsealfabet, och därtill tecken som symboliserar ord, precis som i Kina. Tekniken som har utvecklats för att kunna skriva på japanska på mobiltelefoner har, i kombination med idog träning i form av tiotusentals skickade SMS, gjort att telefonen blivit det naturliga skrivverktyget för många japaner, i konkurrens med både datorn och pennan (handskrifter har fortfarande hög status i det japanska samhället).
Det går inte bara att skriva på mobilen, man kan även publicera från sin telefon till andras lurar. I Japan finns flera sajter på vilka författare kan publicera sina alster, kapitel för kapitel. När ett nytt kapitel har laddats upp på sajten kan de som ”prenumererar” på boken ladda ned det, och läsa det på sina telefoner eller surfplattor. När en sådan bok sedan är färdigställd, och börjar säljas i bokhandeln i inbunden form, kan den fortfarande locka ett stort antal läsare. Försäljningssiffror på 400 000 exemplar, för en bok som först publicerats kapitelvis online, är inte ovanligt.
Succén!
Under år 2007:s första halva hade hälften av böckerna på den japanska bokhandelns tio i topp-lista publicerats på detta sätt, och de hade sålt i sammanlagt två miljoner exempelar. Trots sitt knepiga skriftspråk, och alla mer eller mindre högteknologiska förströelser som står dem till buds, är japanerna ett läsande folk.
Det ska sägas med en gång att språket i dessa romaner sällan lever upp till Oes eller Murakamis nivå. Faktum är att det ofta inte ens är i nivå med en Harlequinroman. Språket består till stor del av korta fraser, olika typer av smileys och blanka partier som ska visa att karaktären tänker. Det är kanske inte stor litteratur, men det fungerar utmärkt att läsa på sin lilla mobildisplay, i ett fullpackat tunnelbanetåg, på väg från Shinjuku till Shimo-kitazawa.